Här på ön

växer gräset fortfarande sig grönt

och stenarna

ligger kvar i murarna.

Precis som då.

Här på ön

flödade ölen brun

och solen både lyste upp och kastade skuggor

över hedar och hjärtan.

Precis som nu.

Och husen står fortfarande tomma

och gapar.

Och havet spottar ännu upp skum mot stränderna.

Det var våra stränder. Våra vägar.

Och det är 1000 år och inga alls sedan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var en vacker kväll men ingenting var vackert. Det var lätt luft ute men ingenting var lätt. Träden sträckte sig så högt mot himlen men det fanns ingen himmel. För du var inte här. För du är inte här.   ...

Jag var ett svin. Ett ledsamt ensamt svin. Och det jag gjorde mot dig hoppas jag ingen ska göra åter. Jag ska aldrig göra så igen för det kan mitt hjärta inte bära. Och kanske förlåter du mig aldrig riktigt. Och kanske förlåter jag mig aldrig riktig...

Idag är kroppen ett darrande löv Darrande röst Och gråvita moln överallt Den tunga leran under fötterna mina Och i huvudet flyter tankarna men de är svåra att konkretisera.   Jag har gått en lång väg men jag har inte gått helt ensam   Idag är staden...

Våren är här igen. Och när jag passerade Rektorsvillan luktade det tungt och sött från scillorna som sjöng om alla tidigare vårar och alla tidigare sorger.   Jag åker till en annan stad. Och tänker och försöker säga nåt för att vakna ur min egenfram...

Det var en flyende bild Röd neon i det svarta sega vattnet I staden där himlen aldrig blir svart Det var en flyktig syn i en januarinatt.   Det här är ett sätt för mig att ta tillbaka alla de förlorade orden Men det är ett lönlöst sätt att få tillba...