Direktlänk till inlägg 8 februari 2008

Liljeholmen

Av Maja Lagerqvist - 8 februari 2008 19:51

I huset uppe på berget kan man se hela stan

och vattnet som fryser eller glittrar

Det är den friheten man får när inga skogar finns att vandra i

och inga stiglösa ängar finns att finna 

Men i huset uppe på berget kan man vara ifrån hela stan

och bara se vattnet som alltid finns där

fast alltid flyr, som allt annat

Flyr ut i havet

och glömmer hela stans folk för att slicka nya stränder och gamla kajer

i någon annans land och stad

där man kanske kan sitta i ett hus uppe på berget

och se vattnet glittra och frysa.

Där man kan se vattnet fly, precis som alla andra. 


Det var i den där parken som jag nu bara ser trädtopparna på

 som vi drack upp den sista sommaren

 och slängde flaskorna bakom oss.

Den kvällen var kylan närvarande

Den kvällen var det kallt men vi var varma inuti

när vi tog oss runt runt runt i sommarens sista andetag

samma luft andas jag idag

samma luftmen ett år äldre, i ett hus uppe på ett berg.

Och det ligger alltid tomflaskor spridda runt i parken.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maja Lagerqvist - 24 februari 2010 12:09

Det var en vacker kväll men ingenting var vackert. Det var lätt luft ute men ingenting var lätt. Träden sträckte sig så högt mot himlen men det fanns ingen himmel. För du var inte här. För du är inte här.   ...

Av Maja Lagerqvist - 14 september 2009 21:12

Här på ön växer gräset fortfarande sig grönt och stenarna ligger kvar i murarna.   Precis som då.   Här på ön flödade ölen brun och solen både lyste upp och kastade skuggor över hedar och hjärtan.   Precis som nu.   Och hu...

Av Maja Lagerqvist - 6 juni 2009 10:20

Jag var ett svin. Ett ledsamt ensamt svin. Och det jag gjorde mot dig hoppas jag ingen ska göra åter. Jag ska aldrig göra så igen för det kan mitt hjärta inte bära. Och kanske förlåter du mig aldrig riktigt. Och kanske förlåter jag mig aldrig riktig...

Av Maja Lagerqvist - 6 juni 2009 10:20

Idag är kroppen ett darrande löv Darrande röst Och gråvita moln överallt Den tunga leran under fötterna mina Och i huvudet flyter tankarna men de är svåra att konkretisera.   Jag har gått en lång väg men jag har inte gått helt ensam   Idag är staden...

Av Maja Lagerqvist - 26 april 2009 18:41

Våren är här igen. Och när jag passerade Rektorsvillan luktade det tungt och sött från scillorna som sjöng om alla tidigare vårar och alla tidigare sorger.   Jag åker till en annan stad. Och tänker och försöker säga nåt för att vakna ur min egenfram...

Ovido - Quiz & Flashcards