Direktlänk till inlägg 25 februari 2008
Himmel så långt man kan se
så långt så det punkterar hjärtat.
Det finns någonstans jag vill fara
Ska ta mig dit någon dag och bara stirra och
hålla hårt i jackan och håret
För där blåser man nästan bort om man inte håller fast i allt
på den bleka stranden där man kan bli fast för alltid
Där går vinden nästan genom sand och sten
och knuffar dig till en punkt då det inte finns någonting att återvända till
Det kallas väl the point of no returnför där är havet och himlen till slut ett
och
sånt punkterar en kropp som min
Det var en vacker kväll men ingenting var vackert. Det var lätt luft ute men ingenting var lätt. Träden sträckte sig så högt mot himlen men det fanns ingen himmel. För du var inte här. För du är inte här. ...
Här på ön växer gräset fortfarande sig grönt och stenarna ligger kvar i murarna. Precis som då. Här på ön flödade ölen brun och solen både lyste upp och kastade skuggor över hedar och hjärtan. Precis som nu. Och hu...
Jag var ett svin. Ett ledsamt ensamt svin. Och det jag gjorde mot dig hoppas jag ingen ska göra åter. Jag ska aldrig göra så igen för det kan mitt hjärta inte bära. Och kanske förlåter du mig aldrig riktigt. Och kanske förlåter jag mig aldrig riktig...
Idag är kroppen ett darrande löv Darrande röst Och gråvita moln överallt Den tunga leran under fötterna mina Och i huvudet flyter tankarna men de är svåra att konkretisera. Jag har gått en lång väg men jag har inte gått helt ensam Idag är staden...
Våren är här igen. Och när jag passerade Rektorsvillan luktade det tungt och sött från scillorna som sjöng om alla tidigare vårar och alla tidigare sorger. Jag åker till en annan stad. Och tänker och försöker säga nåt för att vakna ur min egenfram...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|||||
|